Konvertering till K3 – vad behöver företag tänka på?

Allt fler företag behöver konvertera från K2 till K3 i och med att det uppdaterade K2-regelverket börjar gälla. Denna artikel beskriver översiktligt vad företag behöver tänka på vid konvertering till K3 och vilka regler som ska tillämpas. Våra redovisningsspecialister Jonas Glimberg och Marcus Johansson beskriver vad som är viktigt att tänka på.

Vilka regler ska tillämpas vid en konvertering till K3? 

Kapitel 35 i K3 behandlar vilka regler som ska användas första gången K3 tillämpas. Det framgår till exempel att en förstagångstillämpare ska räkna om balansräkning, resultaträkning, eventuell kassaflödesanalys samt noter vid tidpunkten för övergång. 

Tidpunkten för övergång kan skilja sig mellan mindre och större företag*. För ett större företag är tidpunkten för övergång den första dagen för det räkenskapsår som utgör jämförelsetal i den finansiella rapporten. Ett mindre företag har möjlighet att gå över till K3 den första dagen det räkenskapsår som den finansiella rapporten upprättas för. Det ska upprättas en ingångsbalansräkning per den första dagen efter tidpunkten för övergång. Ingångsbalansräkningen ska redovisas med full retroaktivitet, det vill säga som om K3 alltid hade tillämpats, om inte annat framgår i K3 kapitel 35. Mer om innehållet i det kapitlet beskrivs längre ned i denna artikel. 

Vilka regler gäller om ett företag har tillämpat K3 tidigare? 

I vanliga fall är det reglerna i K3 kapitel 10 som gäller om ett företag väljer att tillämpa K3 en andra gång, det vill säga om ett företag har tillämpat K3 tidigare och sedan återgår till K3. K3 kapitel 10 behandlar byte av redovisningsprincip, vilket innebär att de lättnadsregler som finns i K3 kapitel 35 inte blir tillämpliga. Detta innebär betydligt mer retroaktivitet. 

Det finns dock en övergångsregel för företag som tvingas byta från K2 till K3 till följd av de uppdaterade reglerna kring vilka företag som får tillämpa K2. Denna övergångsregel innebär att dessa företag får tillämpa K3 kapitel 35 i sin helhet även om de tidigare tillämpat K3. 

Vilka regler för omräkning finns första gången K3 tillämpas? 

Som tidigare nämndes ska det upprättas en ingångsbalansräkning vid övergång till K3. Om de för företaget nya redovisningsprinciperna innebär en omräkning ska skillnadsbeloppet som uppkommer vid upprättande av ingångsbalansräkning redovisas direkt mot eget kapital. 

I denna artikel beskrivs några av de regler som finns i K3 kapitel 35. Det ges även några exempel. Det är värt att notera att detta endast är ett axplock och att mer detaljer finns i regelverket. 

• Utgifter för internt upparbetade immateriella tillgångar som kostnadsförts enligt tidigare regelverk får inte aktiveras som tillgång vid en övergång till K3.
• Det är inte tillåtet att retroaktivt räkna om materiella anläggningstillgångar som ska delas in i komponenter, utan det är det redovisade värdet vid tidpunkten för övergång till K3 som ska delas in i komponenter.
• Kapitel 19 om rörelseförvärv och goodwill behöver inte tillämpas på rörelseförvärv som gjorts innan tidpunkten för övergång, men om ett rörelseförvärv omräknas behöver samtliga därefter genomförda rörelseförvärv omräknas.
• Värdet på andelar i dotterföretag och intresseföretag behöver inte räknas om utan kan bestämmas till det värde som finns i den senaste årsredovisningen innan övergången till K3.

Exempel – komponentindelning 

Ett företag köper en byggnad den första januari år 20X1. Priset för byggnaden är 10 MSEK. Vid den tidpunkten tillämpar företaget K2 och sätter en avskrivningstid på 50 år på byggnaden. När företaget går över till K3 den första januari 20X6 ska de komponentindela byggnaden. Vilket belopp är det som ska delas in i komponenter? 

Det är det bokförda värdet vid tidpunkten för övergång som gäller. Eftersom företaget gjort avskrivningar på totalt 1 MSEK under åren 20X1 till 20X5 är det 9 MSEK som ska delas in i komponenter. Det är med andra ord inte möjligt att dela in hela beloppet på 10 MSEK i komponenter och därefter räkna om avskrivningarna retroaktivt. 

Exempel – rörelseförvärv 

En koncern har gjort tre rörelseförvärv. Dessa gjordes ett per år under åren 20X1 till 20X3. Under år 20X5 ska moderföretaget i koncernen gå över till K3. Koncernen vill räkna om förvärvsanalysen för det rörelseförvärv som gjorde under år 20X2. Vad krävs för att detta ska vara möjligt? 

Det är inte möjligt att endast räkna om förvärvsanalysen för rörelseförvärvet som gjordes under 20X2, utan det krävs även att alla rörelseförvärv som gjorts senare än 20X2 räknas om. I detta fall skulle det innebära att även rörelseförvärvet som gjordes under 20X3 behöver räknas om. 

Bra att tänka på 

Att byta från ett regelverk till ett annat kan vara komplext och kräver en konsekvensanalys. Att göra en konsekvensanalys innebär att gå igenom de olika kapitlen i K3 för att bedöma om det blir några skillnader i redovisningsprinciper för företaget vid övergång till K3. 

Aspia har kompetens att bistå ditt företag med bedömning kring lämpligt regelverk och vilka effekter en övergång till K3 får. I de fall bedömningen görs att ett byte av regelverk behöver göras kan vi på Aspia även hjälpa till med såväl konverteringsarbete som att upprätta den första årsredovisningen enligt K3.  

*Årsredovisningslagen definierar större företag och säger sedan att övriga företag är mindre företag. Enligt årsredovisningslagen är ett större företag antingen ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna för handel på en reglerad marknad eller ett företag som uppfyller mer än ett av följande tre kriterier för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren; medelantal anställda på mer än 50, balansomslutning på mer än 40 miljoner kronor och nettoomsättning på mer än 80 miljoner kronor.