Frivillig hållbarhetsrapportering
Det finns olika sätt att rapportera frivilligt, exempelvis genom etablerade internationella ramverk som VSME och FNs 17 globala mål för hållbar utveckling.
VSME (Voluntary Sustainability ReportingStandard for non-listed SMEs) är särskilt framtaget för mindre, onoterade företag och är det ramverk som EU-kommissionen rekommenderar för alla företag som inte omfattas av CSRD. Det ger ett strukturerat men proportionerligt stöd för att rapportera de mest väsentliga delarna av hållbarhetsarbetet. Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling kan även användas för att tydliggöra hur er verksamhet bidrar till exempelvis klimatåtgärder, jämställdhet eller hållbara leverantörsled. Det ger ert hållbarhetsarbete en tydlig riktning och stärker er position i ett större samhällskontext.
För att göra hållbarhetsrapporteringen både konkret och effektiv erbjuder vi PureAct – ett digitalt ledningssystem som stöttar företag i att arbeta strukturerat med hållbarhetsfrågor. Systemet är heltäckande med flera funktioner för strategiskt hållbarhetsarbete samt rapportering. Där kan ni bland annat upprätta en frivillig hållbarhetsrapport, antingen enligt VSME eller i relation till FN:s 17 globala mål.
Hållbarhetsrapportera med vårt ledningssystem PureAct och kvalificerad ESG-rådgivning
PureAct är ett ledningssystem som strukturerar och effektiviserar hållbarhetsarbetet och frivillig hållbarhetsrapportering. Samla aktiviteter, mätetal och policyer på ett ställe – och följ utvecklingen över tid. Omfattningen på er rapportering kan anpassas utefter er ambitionsnivå.
Vi anpassar efter ert behov
Oavsett om ni står inför er första hållbarhetsrapport, behöver uppdatera befintliga processer eller vill ta ett första frivilligt steg – så finns vi med som stöd.
Vi hjälper er att välja rätt väg, sätta upp strukturer, formulera mål och ta fram rapporter som skapar både efterlevnad och affärsvärde
Lagstadgad hållbarhetsrapportering
EU:s direktiv, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), innebär att betydligt fler företag behöver hållbarhetsrapportera enligt mer detaljerade krav. Redovisningen ska integreras i årsredovisningen och följa de europeiska rapporteringsstandarderna (ESRS). Detta ställer nya krav på både datainsamling, styrning och riskbedömning.
Här stöttar vi er från början till slut, på ett sätt som passar just er organisation. Våra experter har bred kompetens inom dubbel väsentlighetsanalys, gapanalys, handlingsplaner, rapportering samt EUs taxonomi för miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter.
Regelverk och begrepp
Ta reda på mer om relevanta hållbarhetsbegrepp och vilka regelverk som är viktiga att ha koll på.
-
CSRD är EU:s regelverk för hållbarhetsrapportering och ersätter tidigare direktiv (NFRD) i årsredovisningslagen. Det skärper kraven på företag att redovisa sitt hållbarhetsarbete enligt gemensamma europeiska standarder (ESRS), med syftet att öka transparensen, förbättra datakvaliteten och göra hållbarhetsinformation jämförbar – på samma sätt som finansiell rapportering.
Lagen är under konstant utveckling, och allt fler företag berörs – både direkt och indirekt. Kraven på att rapportera miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) frågor ökar i detalj och ansvar, vilket gör det viktigt att tidigt förstå, planera och strukturera hållbarhetsarbetet för att möta nya krav från både lagstiftare och intressenter.
-
Taxonomin är både ett EU-regelverk och ett klassificeringssystem som definierar vilka ekonomiska aktiviteter som anses miljömässigt hållbara. För större företag är det obligatoriskt att identifiera, analysera och rapportera hur stor del av verksamheten som uppfyller taxonomins kriterier. Företag som omfattas av CSRD behöver dessutom inkludera taxonomirapportering i sin hållbarhetsredovisning.
-
CSDDD är ett EU-lagkrav som innebär att företag måste kartlägga, förebygga och hantera negativa effekter på människor, miljö och samhälle inom sin värdekedja. Syftet är att stärka ansvaret för hållbarhet och mänskliga rättigheter genom hela leverantörsledet.
-
VSME är ett rapporteringsramverk för företag som inte omfattas av CSRD. Standarden gör det möjligt att rapportera strukturerat, transparent och proportionerligt utan att behöva uppfylla samma krav som stora bolag.
Företag som ännu inte omfattas av lagkrav har mycket att vinna på att rapportera sitt hållbarhetsarbete frivilligt. Det visar transparens, stärker varumärket och förbereder verksamheten för framtida krav. Genom att använda etablerade ramverk som VSME kan rapporteringen göras strukturerad och trovärdig. -
ESRS är de standarder som definierar hur företag ska rapportera enligt CSRD. De består av både sektorsövergripande och sektorsspecifika krav – med fokus på miljö, social hållbarhet och styrning. Standarderna fungerar som en gemensam ram för att säkerställa jämförbar, tillförlitlig och transparent hållbarhetsinformation inom EU.
-
GRI är ett av världens mest använda ramverk för hållbarhetsrapportering. Det hjälper företag att systematiskt rapportera på viktiga hållbarhetsfrågor – oavsett om rapporteringen sker frivilligt eller enligt lagkrav. GRI:s standarder är användarvänliga, etablerade och kompatibla med andra regelverk.
-
De globala målen, antagna av FN:s medlemsländer, utgör en gemensam agenda för att skapa en hållbar värld till år 2030. Målen täcker allt från klimat, miljö och energi till utbildning, jämställdhet och hälsa – och kan användas som riktlinjer för företag som vill bidra till samhällsutvecklingen genom sitt hållbarhetsarbete.
Agenda 2030 är FN:s övergripande handlingsplan för hållbar utveckling och utgör ramen för de 17 globala målen. Den syftar till att skapa ett mer rättvist, hållbart och inkluderande samhälle – både globalt och lokalt. Företag kan använda målen för att tydliggöra sin påverkan, ta ansvar i värdekedjan och koppla sina insatser till en större kontext. -
Science Based Targets är klimatmål i linje med vad vetenskapen kräver för att uppfylla Parisavtalet. Parisavtalet är en global överenskommelse som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader (helst under 1,5 grader), jämfört med förindustriell nivå.
Företag som ansluter sig till SBTi åtar sig att sätta tydliga mål för att minska sina utsläpp i enlighet med vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.
-
En dubbel väsentlighetsanalys är ett krav i CSRD och innebär att man identifierar företagets viktigaste hållbarhetsfrågor genom att kartlägga både hur företaget påverkar människor, miljö och samhälle (impact materiality), och vilka hållbarhetsfrågor som är finansiellt väsentliga för verksamheten (financial materiality). Analysen lägger grunden för en relevant och trovärdig hållbarhetsrapport.
-
När företag mäter sina växthusgasutsläpp delas de in i tre kategorier, eller scopes, enligt GHG-protokollet:
Scope 1 – Direkta utsläpp från den egna verksamheten, t.ex. från egna fordon eller förbränningsanläggningar.
Scope 2 – Indirekta utsläpp från inköpt energi, som el, fjärrvärme och ånga.
Scope 3 – Övriga indirekta utsläpp i värdekedjan, både uppströms (t.ex. inköp av varor, material, transporter och affärsresor) och nedströms (t.ex. användning av sålda produkter, avfallshantering eller investeringar). Scope 3 är ofta den mest omfattande och utmanande att mäta och påverka. Samtidigt är den avgörande för att få en helhetsbild av företagets klimatpåverkan och sätta relevanta klimatmål. -
Klimatneutralitet innebär att ett företag har noll nettoutsläpp av växthusgaser – ofta genom att minska sina utsläpp så långt som möjligt och kompensera resterande påverkan. Det är ett växande krav från både investerare och kunder och ofta ett tydligt mål i företagens klimatstrategi.
-
Att ta ansvar för hållbarhet i leverantörskedjan blir allt viktigare. Företag förväntas ha insyn i – och påverka – hur deras leverantörer agerar när det gäller arbetsvillkor, miljöpåverkan och mänskliga rättigheter. Leverantörskontroller, kodexar och avtal är exempel på verktyg.