Omräkningsdifferens – vad gäller vid valutaomräkning i koncernredovisningen?

Om en koncern har dotterföretag i olika länder kan det vara så att moderföretaget och de olika dotterföretagen upprättar sin redovisning i olika valutor. Detta leder till omräkningsdifferenser när en koncernredovisning upprättas. I denna artikel beskriver redovisningsspecialisterna Jonas Glimberg och Madelein Forslund överskådligt vad som är viktigt att tänka på när det kommer till omräkningsdifferenser. 

Vad är en omräkningsdifferens av utländsk valuta och när uppstår den? 

En omräkningsdifferens är en justering som uppstår vid omräkning från utländsk valuta till den valuta som moderföretaget använder. Omräkningsdifferensen redovisas som en del av koncernens eget kapital. 

Denna artikel behandlar tre tillfällen när det uppstår en omräkningsdifferens. Det handlar om omräkning av resultaträkningen, omräkning av balansräkningen och omräkning av poster i en förvärvsanalys. 

Omräkning av valuta i resultaträkningen 

Resultaträkningen ska omräknas enligt den avistakurs som gäller den dag en affärshändelse äger rum. Det är dock tillåtet att använda en approximation. En genomsnittlig kurs anses vara en accepterad approximation. Genomsnittlig kurs är den absolut vanligaste kursen för att omräkna en resultaträkning. 

Exempel på omräkningsdifferens i resultaträkningen 

En koncern består utöver ett moderföretag av två dotterföretag. Moderföretaget upprättar koncernredovisning i svenska kronor (SEK) och de två dotterföretagen upprättar sin redovisning i Euro (EUR) respektive brittiska pund (GBP). Dotterföretaget som redovisar i EUR har ägts hela året medan dotterföretaget som redovisar i GBP förvärvats under året. Vilka kurser ska användas för att omräkna dessa dotterföretag till SEK när moderföretaget upprättar koncernredovisning? 

Antigen kan dotterföretagen använda den avistakurs som gällde den dag respektive affärshändelse ägde rum eller så kan dotterföretagen använda en genomsnittlig kurs. Om en genomsnittlig kurs används baseras det på hela året för dotterföretaget som redovisas i EUR medan den baseras på den del av året som dotterföretaget har ägts för dotterföretaget som redovisar i GBP. 

Omräkning av valuta i balansräkningen 

Tillgångar och skulder ska omräknas enligt den kurs som gäller på balansdagen. Omräkning av eget kapital är dock svårare då olika kurser ska användas för olika delar av eget kapital. 

• Aktiekapital ska omräknas till historisk kurs, det vill säga den kurs som gällde vid förvärvstidpunkten. Denna kurs kan även påverkas av nyemissioner med mera. Se exempel nedan.
• Övrigt tillskjutet kapital ska omräknas till en genomsnittskurs som baseras på de respektive kurser som gällde då kapitalet tillfördes.
• Annat eget kapital exklusive årets resultat ska omräknas till en genomsnittskurs som baseras på den kurs som använts för tidigare års resultat och utdelningar med mera.
• Årets resultat ska omräknas till samma kurs som används i resultaträkningen.
  
  

Exempel på omräkningsdifferens vid nyemission 

I en svensk koncern ingår ett utländskt dotterföretag som ägs till 80% av koncernen. Minoriteten på 20% har tillskjutit 1 000 KEUR via en nyemission år 20X1 och ytterligare 2 000 KEUR år 20X2. Valutakursen var 10 SEK/EUR vid den första nyemissionen och 11 SEK/EUR vid den andra nyemissionen. Balansdagens kurs vid upprättande av koncernredovisning per 20X3 var 12 SEK/EUR. Hur ska de erhållna nyemissionerna omräknas vid upprättande av koncernredovisning per 20X3? 

Beloppen som ingår i posten övrigt tillskjutet kapital i koncernen ska omräknas enligt den kurs som gällde vid respektive nyemission. Posten övrigt tillskjutet kapital blir därmed 32 000 KSEK (1 000 *10 + 2 000 *11). Skillnaden mellan dessa 32 000 KSEK och att värdera alla nyemissioner till balansdagens kurs blir en omräkningsdifferens inom eget kapital. I detta exempel blir omräkningsdifferensen 4 000 KSEK ((1 000+2 000)*12 – 32 000). 

Exempel på omräkningsdifferens av annat eget kapital inklusive årets resultat

Ett utländskt dotterföretag i en koncern har haft följande resultat de senaste tre åren (20X1-20X3); 2 000 KEUR, 1 000 KEUR och 3 000 KEUR. Genomsnittskursen har under dessa tre år varit 11 SEK/EUR, 12 SEK/EUR och 10 SEK/EUR. Vilket belopp ska annat eget kapital respektive årets resultat värderas till när moderföretaget upprättar koncernredovisning per 20X3? 

Årets resultat, det vill säga resultatet år 20X3, ska värderas till samma som i resultaträkningen. Det innebär att årets resultat ska värderas till 30 000 KSEK (3 000*10). Annat eget kapital består av resultatet för både 20X1 och 20X2, vilket innebär att det behövs en genomsnittskurs för perioden 20X1-20X2. För att beräkna denna genomsnittskurs behöver hänsyn tas till både genomsnittskursen för respektive år och storleken på respektive års resultat. Genomsnittskursen kan beräknas enligt följande; (2 000*11 + 1 000*12)/(2 000 + 1 000) = 11,33. Skillnaden mellan att värdera annat eget kapital till 11,33 respektive balansdagens kurs (det vill säga 10) blir en omräkningsdifferens inom eget kapital. 

Valutaomräkning av poster i förvärvsanalysen 

När en förvärvsanalys upprättas görs det i den valuta som det förvärvade företaget har i sin redovisning. När koncernredovisning sedan upprättas omräknas de förvärvade tillgångarna och skulderna till moderföretagets rapporteringsvaluta. Det är valutakursen respektive balansdag som används, vilket ger en omräkningsdifferens. Omräkningsdifferensen som uppstår beror på skillnaden mellan kursen per förvärvsdagen och kursen per balansdagen. 

Exempel 

En koncern köper ett utländskt dotterföretag och upprättar en förvärvsanalysen. I förvärvsanalysen uppstår en goodwill på 1 000 KEUR. Vid förvärvet är valutakursen 10 SEK/EUR och vid tidpunkten för upprättande av koncernredovisning är kursen 11 SEK/EUR. I ett förenklat exempel där ingen hänsyn tas till avskrivningar och/eller nedskrivningar innebär detta att det uppstår en omräkningsdifferens på mellanskillnaden mellan att redovisa goodwillposten till 10 SEK/EUR och 11 SEK/EUR. Omräkningsdifferensen blir i detta exempel 1 000 KSEK. 

Bra att tänka på vid omräkningsdifferenser av valuta i koncernredovisningen 

En koncern kan bestå av många dotterföretag med olika förvärvstidpunkt och olika valutor. Exemplen i denna artikel är tillrättalagda och att beräkna omräkningsdifferenser kan i praktiken vara komplext.