IFRS 18 - Nya krav för finansiella rapporter bara drygt ett år bort!

För ett år sedan publicerade vi en första artikel om IFRS 18. Snart är vi inne i 2026, som kommer att vara jämförelseåret eftersom IFRS 18 är tillämplig från och med 2027 (även om den formellt sett inte är antagen av EU ännu). Det börjar därför bli hög tid att inte bara ta till sig vad standarden innebär, utan att också i närtid planera själva arbetet. Vi vill därför påminna om vem som påverkas av IFRS 18, vad standarden innebär och dessutom peka på vikten av att påbörja förberedelserna för tillämpning.

Vilka företag berörs av IFRS 18?

IFRS 18 rör presentation av resultaträkning, totalresultat, balansräkning och rapport över förändring av eget kapital samt notupplysningar, och eftersom detta är själva kärnan i ett företags finansiella rapportering kommer alla företag som följer IFRS ® Redovisningsstandarder att påverkas. 

För juridiska personer kommer tillämpningen av IFRS 18 att regleras genom RFR2 Redovisning för juridiska personer.

Vilka delar av IFRS 18 behöver analyseras i god tid?

IFRS 18 tillämpas för första gången i rapporten över det första kvartalet 2027 för företag med kalenderår. Då skall även jämförelsetal för 2026 presenteras.
 
Några viktiga punkter att beakta:

•    Resultaträkningens uppställningsformat och delsummor påverkas och rörelseresultat kan komma att ändras jämfört med tidigare.

•    Utökade krav på notupplysningar för funktionsindelade resultaträkningar. 

•    Nya krav på klassificering av bland annat valutakursdifferenser och resultat från derivatinstrument. 

•    Regler och specifika upplysningskrav införs för vissa nyckeltal som är en delsumma av intäkter och kostnader, så kallade ”Management Performance Measures” (MPM). 

IFRS 18 – Resultaträkningen förändras

•    IFRS 18 inför fem obligatoriska kategorier (1-5), där de tre första kan sägas vara nya.

•    Vidare blir det krav på tre obligatoriska delsummor (I-III) där två första kan sägas vara nya.

•    Efter kategorisering enligt IFRS 18 kommer inte alla resultaträkningens poster nödvändigtvis att höra hemma på samma plats som i tidigare tillämpade uppställningsformer. 

•    Det rörelseresultat – EBIT - som företag idag presenterar kan påverkas. Avsikten är att uppnå bättre jämförbarhet mellan olika företag. 

•    Finansnettot som vi är vana vid det kommer inte längre att kunna presenteras i resultaträkningen, eftersom finansiella intäkter och finansiella kostnader inte längre ryms under samma tak.

•    Såväl kostnadsslagsindelade, funktionsindelade som blandade uppställningsformer är tillåtna för resultaträkningen.

•    Resultaträkningens nya struktur framgår av tabellen nedan: 

•    De fem kategorierna skall användas för att kategorisera intäkter och kostnader i resultaträkningen enligt respektive kategoris definition. De kommer inte att synas i själva resultaträkningen som rubriker. 

•    Tänk på att detta är principbaserade regler vars tillämpning kan kräva bedömningar i samband med kategoriseringen!

•    Rörelsen som kategori är i detta sammanhang en residual, vilket innebär att poster som inte hör hemma i någon av de andra kategorierna kommer att redovisas här, som ett tillägg till de poster som avser företagets kärnverksamhet. De övriga kategorierna är definierade.

•    Investeringar som kategori fokuserar på avkastningen från tillgångar som inte avser rörelsen, oavsett om den är negativ eller positiv.

•    Finansiering som kategori fokuserar på resultateffekten (inte enbart ränta) av skulder som avser finansiering (som banklån) samt ränta och effekter av förändrade räntor på andra skulder som pensionsskulder, leasingskulder, avsättningar samt leverantörsskulder med lång kredittid. Dessa skulder är kopplade till rörelsen i form av personalkostnader, nyttjanderätter, kostnader som redovisats som avsättningar för till exempel tvister samt inköp av varor och tjänster. När det finnas en ränta eller diskonteringseffekt skall denna dock redovisas inom kategorin finansiering. Detta gäller dock endast under förutsättning att ränta eller diskonteringseffekt redovisas på basis av en annan IFRS redovisningsstandard som kräver särredovisning av dessa och är alltså ingen valmöjlighet.

•    Kategorierna inkomstskatt och avvecklade verksamheter är kopplade till IAS 12 Inkomstskatter respektive IFRS 5 Anläggningstillgångar för försäljning och avvecklade verksamheter och är därmed mer tydligt avgränsade. 

•    Beskrivningarna av kategorierna ovan är förenklad och den behandlar inte alla typer av intäkter och kostnader såsom valutakurseffekter, resultat från derivatinstrument med mera.

•    Bedömningar och förberedelser kan behöva göras till följd av huvudprincipen att fördela valutakursdifferenser till den kategori där transaktionerna som gett upphov till valutakursdifferenserna redovisats. Tidigare har många företag delat upp dessa mellan rörelserelaterade poster och poster som avser finansiering – nu kan flera kategorier komma i fråga, vilket kan vara en utmaning. 

•    En liknande fråga är hur resultat från derivatinstrument skall kategoriseras med beaktande av nya specifika krav, inte minst om ett och samma säkringsinstrument används för att säkra tillgångar och skulder som klassificerats i olika kategorier. Här införs en spärr mot att redovisa en resultateffekt i flera olika kategorier om detta innebär en bruttoredovisning som överstiger instrumentets verkliga värde (nettot). Detta resulterar i stället i redovisning inom rörelseresultatet.

•    En konsekvens av att inte kunna dela upp valutakursdifferenser eller resultat från derivat är att poster som tidigare inte redovisat i företagets rörelseresultat nu kan komma att redovisas där baserat på att fördelning inte kan ske till andra kategorier. 

Resultaträkningen – var mer är nytt?

•    Så avskalad som i bilden ovan kommer resultaträkningen naturligtvis inte att se ut. I praktiken kommer vi att känna igen rader från förut som till exempel nettoomsättning och kostnad sålda varor.

•    Det kommer vägledning kring hur poster slås samman (aggregering) respektive hur poster delas upp (disaggregering).

•    Det är möjligt att lägga till egna rader och att ha ytterligare delsummor under vissa förutsättningar. Att även fortsatt redovisa ett bruttoresultat är inte bara möjligt, utan kanske också ett krav, för att ge den strukturerade sammanfattning som resultaträkningen är tänkt att ge.

•    Om delsumman rörelseresultat är tänkt att resultera i en bättre överensstämmelse mellan företag för jämförelser så är delsumman resultat före finansiering och inkomstskatt central för att kunna utvärdera ett företags finansiella prestation oberoende av hur det är finansierat genom eget kapital eller lånat kapital och kostnaden för den valda finansieringen.

•    Kategoriseringen och tillämpning av en lämplig aggregeringsnivå syftar till att, tillsammans med kraven på obligatoriska delsummor, utmynna i den strukturerade sammanfattning som resultaträkningen är tänkt att utgöra. Ett exempel på hur detta skulle kunna se ut hittar du nedan.

Klicka för att förstora bild (öppnas i nytt fönster)

IFRS 18 – nyheter utöver resultaträkningen

•    För notapparaten tillkommer vissa konkreta upplysningskrav. Tidigare har det varit tillräckligt att för en funktionsindelad resultaträkning ange totalen för av- och nedskrivningar, ersättningar till anställda och nedskrivning av varulager i not. Nu införs dessutom krav på att fördela totalen per tillämplig rad inom rörelsen om de ingår i flera rader. Om avskrivningar till exempel ingår i både Kostnad sålda varor och Försäljnings- och administrationskostnader, så måste beloppet specificeras per rad. Dessutom finns ett krav att ange om del av totalen ingår i någon ytterligare kategori utöver rörelsen. 

•    Förändringarna i balansräkningen är begränsade och vad gäller övrigt totalresultat och förändringar i eget kapital ändras egentligen inget.

•    Kassaflödesrapporten påverkas i viss mån i och med ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden. Bland annat blir IFRS 18:s rörelseresultatmått utgångspunkten för indirekt metod. Valmöjligheten för hur betalda och erhållna räntor samt utdelning skall klassificeras tas dessutom bort. 

•    Det blir däremot inte någon fullständig synkronisering mellan kategorierna i resultaträkningen och i kassaflödesrapporten även om benämningen på de nya kategorierna i resultaträkningen skulle kunna tyda på det. 

•    Sist men inte minst behandlas nyckeltal som är en delsumma av intäkter och kostnader (i standarden kallade ”Management Performance Measures” - MPM). För nyckeltal som uppfyller kriterierna för att utgöra ett MPM införs specifika upplysningskrav som dessutom skall samlas i en och samma not. Dessa upplysningskrav är mer omfattande och specifika än de upplysningar kring definitioner och beräkningar som företag redan idag redovisar. Bland annat krav på att lämna upplysning om den inkomstskatt och andel som belöper på innehav utan bestämmande inflytande vid avstämning av hur nyckeltalet kan härledas från resultaträkningen. Dessutom gäller fortfarande regelverket om alternativa nyckeltal (APM som bygger på riktlinjer från ESMA) och vissa av nyckeltalen kan överlappa båda regelverken.

När börjar IFRS 18 gälla?

IFRS 18 börjar gälla 2027 med krav på jämförelsetal för 2026. Det innebär i praktiken att delårsrapporter från och med första kvartalet 2027 kommer att påverkas. Effekterna från övergången bör därmed beskrivas i årsredovisningen för 2026.

Hur kan ett företag förbereda sig inför IFRS18?

Det finns fortfarande tid att förbereda sig och här sammanfattar vi några viktiga punkter att beakta:

•    Analysera effekterna av det nya uppställningsformatet för resultaträkningen.

•    Vilka bedömningar behöver göras i samband med kategorisering av intäkter och kostnader bland annat för fördelningen av valutakurseffekter och resultat från eventuella innehav av derivat?

•    Behövs ytterligare delsummor än de obligatoriska och i så fall är dessa förenliga med kraven i standarden?

•    Vilka konsekvenser får reglerna kring aggregering och disaggregering jämfört med hur detta hanterats tidigare?

•    Hur skall de utökade kraven på notupplysningar för funktionsindelade resultaträkningar hanteras?

•    Glöm inte jämförelsetal för 2026! Detta gäller både för de huvudsakliga räkningarna, främst då resultaträkningen och kassaflödesrapporten men även notapparaten.

•    Eventuella anpassningar av system och behov av indata från dotterföretag som behövs för att hantera de krav som beskrivits ovan inklusive jämförelsetal.

•    Vilka blir utmaningarna kring reglerna för MPM, som ofta är kopplade till företagets finansiella information utanför själva de finansiella rapporterna och till olika mått som företagen lyfter fram i sin kommunikation med omvärlden?
 
•    Glöm inte att olika resultatmått som kan komma att påverkas också kan vara del av incitamentsprogram eller påverka kovenanter som sträcker sig över flera år.