Gå direkt till innehållet

Så skapar Aspias ledare en hållbar arbetsmiljö 

På Aspia är en god arbetsmiljö och balans i arbetslivet inte bara ett begrepp i personalhandboken – det är en aktiv del av ledarskapet. Vi har pratat med ett tiotal Aspia-chefer runt om i landet som alla menar att de jobbar systematiskt för att identifiera varningssignaler och skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv över tid. 

Ledarskapet är en av de faktorer som har störst betydelse för hur vi trivs på jobbet. Därför har vi intervjuat tolv chefer på Aspia om hur de axlar sin viktiga roll. En aspekt som kommer upp i samtliga intervjuer är vikten av att jobba systematiskt för en hållbar arbetsmiljö och välmående medarbetare. 

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är viktigt för att tidigt identifiera tecken på obalans eller ohälsa hos medarbetare och för att sätta processer att agera efter.  

Alexandra Cederqvist, Market Area Leader för Interim Consulting i Göteborg, berättar hur hon gör för att säkerställa sina medarbetares välmående:  

– Jag kartlägger arbetsuppgifter och hjälper till att omprioritera vid behov så att arbetsbelastningen kan justeras på ett hållbart sätt. Jag tror också att är viktigt att skapa utrymme för dialog. 
 
I arbetet ingår även att mobilisera stöd från teamet, planera återhämtning och förstärka med ytterligare resurser vid behov.  
 
– Det är genom konkreta och förebyggande insatser som vi kan främja en långsiktig balans. Det minskar risken för sjukskrivning och stärker både medarbetarnas och organisationens välmående, säger Alexandra Cederqvist. 

Transparens skapar trygghet

En chef som vi pratat med är Carl-Magnus Brandt, Chief Information Security Officer på Aspia. Han har själv erfarenhet av hur viktigt det är med balans i arbetslivet då han måste ha mycket energi över till privatlivet eftersom ett av hans barn har ADHD och autism.  

Han har utvecklat en ledarskapsfilosofi baserad på öppenhet kring egna utmaningar: 

– Jag är transparent med mina egna utmaningar kring att få ihop arbete och privatliv. Om jag visar att det är okej att vara sårbar hoppas jag att mina medarbetare vågar vara detsamma. Vi är människor – inte bara arbetskraft, säger Carl-Magnus Brandt. 

Han har märkt att denna approach skapar en miljö där medarbetare känner sig trygga att prata om belastning innan situationen blir ohållbar. Han har så kallade one-to-ones med sina kollegor var fjortonde dag och punkter som alltid tas upp är arbetsbelastning och hur medarbetarna mår både på jobbet och hemma. 

Cecilia Wennerholm, gruppchef på Lön, delar samma filosofi. Hon försöker själv vara transparent och visa för medarbetarna att det är okej att säga ifrån om arbetet blir övermäktigt. 

– Vi arbetar i en miljö med högpresterande människor som gärna tar på sig många arbetsuppgifter – därför är det viktigt att vi chefer också är öppna och pratar om vårt mående och vår belastning. Det behöver inte alltid leda till att man måste plocka bort uppgifter – ibland behöver man bara få ventilera och prata om sin arbetssituation, säger hon. 

Malin Nordfjäll, gruppchef i Lund, delar Carl-Magnus Brandts syn på balans i arbetslivet – att det handlar om att ha möjlighet att göra ett bra jobb men också ha kraft kvar till sitt privatliv. 

– För mig handlar det om balans mellan arbete och fritid och att man har energi och motivation på båda ställen. Jag vill göra ett bra jobb, men vill också känna att jag hinner med fritiden och orkar vara mitt bästa jag med min familj.  

Hybridarbetet – en revolution 

Pandemin förändrade hur vi arbetar och på Aspia har vi verkligen omfamnat de nya möjligheterna. Cecilia Wennerholm ser hybridarbetet som en av de största fördelarna med att arbeta på Aspia. Medarbetarna kan styra över var och när de arbetar vilket gjort det mycket enklare för många att få ihop vardagspusslet.  

– Pandemin var fruktansvärd men förde också med sig nya synsätt på hur man kan arbeta, och framför allt att det finns fler än ett sätt att arbeta på, säger hon. 

Men hybridarbete handlar om mer än praktiska fördelar. Cecilia Wennerholm har upptäckt att distansarbete faktiskt kan fördjupa relationerna till medarbetarna. 

– Jag upplever att jag når mina medarbetare bättre när jag har börjat leda på distans, säger hon. Nu har vi täta check-ins och jag märker att fler vågar öppna upp sig till skillnad från när vi satt i öppet kontorslandskap fem dagar i veckan.  Och hon har lärt sig att ställa rätt frågor: 

– Den viktigaste frågan jag ställer till mina medarbetare är '”hur känns det” inte ”hur går det” – då får man rätt svar. 

Särskilda utmaningar för interim 

För de ledare på Aspia vars medarbetare arbetar ute hos kund krävs extra uppmärksamhet. Iren Sayar, Business Manager inom Interim Consulting, beskriver utmaningen:  

– Våra medarbetare är ute hos kunder på heltid – de sitter inte med mig. Jag är därför mån om att hålla löpande check-ins för att de ska känna att jag är nära och delaktig även om jag inte träffar dem fysiskt varje dag. Det viktigaste för mig är att alla mina medarbetare mår bra. 

För att säkerställa medarbetarnas välmående har Iren utvecklat en enkel men effektiv metod: 

– Att lyssna och ställa frågor är mitt sätt att kolla av. Jag kollar förstås även tidrapporterna och ser jag att timmarna springer åt fel håll så förstår jag att medarbetaren är överbelastad.  
Hon påpekar att för hennes högpresterande medarbetare räcker det ofta med att känna att man blir hörd: 

– Ibland handlar det bara om att känna att någon lyssnar. Jag har som regel att säga ”tack för att du delar – hur kan jag stötta dig i det här?”. Tanken med den frågan är att de får möjlighet att berätta om de faktiskt vill ha en action från mig, eller om de bara vill ventilera.  

Prestation bottnar i välmående 

Det som förenar alla de chefer vi pratat med är en djup övertygelse om kopplingen mellan medarbetarnas välmående och företagets framgång – långsiktigt arbetsmiljöarbete skapar välmående medarbetare som presterar bättre.  

Som Cecilia Wennerholm, gruppchef på Lön, sammanfattar det: 

– Min starkaste tro är att om medarbetarna mår bra, så mår företaget bra.