Nya 3:12-regler för fåmansföretag 2026

Med uppdraget att förenkla och förbättra de befintliga skattereglerna för delägare i fåmansföretag tillsattes år 2022 en utredning. Efter remissvar och lagrådsremiss presenterade Regeringen, i budgetpropositionen den 22 september, sina förslag till ändringar i regelverket. Dessa kommer att träda i kraft den 1 januari 2026 enligt riksdagsbeslut den 26 november 2025. 

Vilka är förändringarna och hur enkelt kommer det egentligen att bli? Skattejuristerna Amanda Tjernström och Christina Wellmar reder ut det.

För att förstå ändringarna kan det vara bra att förstå hur 3:12-reglerna fungerar i grunden – inklusive gränsbelopp, huvudregel och förenklingsregel. Här kan du läsa vår guide till 3:12-reglerna.

En gemensam beräkningsregel med fyra delar

Den stora förändringen av reglerna gäller beräkningen av gränsbeloppet, det vill säga det belopp inom vilket man har rätt till lågbeskattad utdelning. 

Förenklingsregeln och huvudregeln kommer ersättas av en gemensam beräkningsmodell med fyra olika delar. 

1.    Grundbeloppet (4 IBB)

Varje delägare som äger kvalificerade andelar i ett fåmansbolag har rätt att tillgodoräkna sig ett grundbelopp. Grundbeloppet uppgår till fyra inkomstbasbelopp (IBB) och fördelas med lika belopp på andelarna i företaget. För beräkning av gränsbeloppet 1 januari 2026 (dvs för inkomståret 2026) används inkomstbasbeloppet för 2025, dvs 80 600 kr. Fyra inkomstbasbelopp uppgår därmed till 322 400 kr för inkomståret 2026. 

Varje delägare kan maximalt tillgodoräkna sig ett grundbelopp, även om denne äger kvalificerade andelar i flera fåmansbolag. 

Vill du ha hjälp med fördelningen – kontakta oss! 

2.    Lönebaserat utrymme

Ett lönebaserat utrymme får fortsatt beräknas av personer som äger kvalificerade andelar i ett fåmansbolag. Det lönebaserade utrymmet uppgår fortsatt till 50 % av kontant utbetalda bruttolöner i bolaget och/eller dotterbolag, dock efter avdrag med åtta inkomstbasbelopp, så kallat löneavdrag. För inkomståret 2026 uppgår löneavdraget till 644 800 kr. Löneunderlaget ska proportioneras efter ägarandel.  

Det lönebaserade utrymmet kan alltså beräknas enligt följande formel:
 
(Löneunderlag x ägarandel – 8 IBB) x 50 %

Om två delägare i samma företag är makar vid beskattningsårets ingång ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för makarnas andelar och därefter fördelas med lika belopp på makarnas andelar i företaget
Löneuttagskravet kommer att tas bort. Dock får det lönebaserade utrymmet inte överstiga 50 gånger den egna lönen. Detta innebär alltså att det ändå finns ett slags golv för eget löneuttag vid beräknande av det lönebaserade utrymmet. Om det lönebaserade utrymmet exempelvis uppgår till 2 000 000 kr krävs det ett löneuttag om minst 40 000 kr/år (2 000 000 kr / 50).  

Kapitalandelskravet (”4 %-kravet”) kommer dessutom att tas bort. Varje delägare, oavsett storlek på andelsinnehavet, har rätt att beräkna ett lönebaserat utrymme.

Enligt nuvarande regler finns en särskild definition av dotterbolag vid tillämpning av det lönebaserade utrymmet där det är ett dotterföretag om moderföretagets andel (direkt eller indirekt) överstiger 50 % av kapitalet i företaget. Enligt förslaget ska denna särskilda definition av dotterföretag tas bort förutom i den del som gäller svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Detta innebär att man återgår till definitionerna som finns i den associationsrättsliga lagstiftningen. Enligt denna lagstiftning kan ett aktiebolag vara moderbolag och en annan juridisk person dotterföretag under flera olika förutsättningar. Det gäller t.ex. om moderbolaget innehar majoriteten av rösterna i dotterföretaget. Enligt de civilrättsliga definitionerna kan därför ett dotterföretag ha flera moderbolag och därmed dubbla koncerntillhörigheter. Har du frågor om detta. Kontakta oss. 

3.    Räntebaserad del på omkostnadsbelopp

En räntebaserad del beräknas endast på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. 

4.    Sparat utdelningsutrymme

I gränsbeloppet ingår som tidigare också sparat utdelningsutrymme, dvs. gränsbelopp från föregående år som inte har nyttjats. Dock ska det sparade utdelningsutrymmet inte längre räknas upp. 

Nya 3:12-regler innebär förkortade tidsperioder – från fem till fyra år

Vissa tidsperioder förkortas med ett år, från fem till fyra år. Detta påverkar bedömningar inom flera delar av regelverket, bl.a. regler gällande kvalificerade andelar, utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet. De förkortade tidsperioderna tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026. Detta innebär exempelvis att om ett bolag lagts i träda inför 2023 kommer andelarna att vara okvalificerade 1 januari 2027 (efter 4 hela år). 

Regeringen har valt att inte gå vidare med följande förslag:

•    Gemensamt takbelopp – tjänstebeskattning
•    Förändrat närståendebegrepp 
•    Att fåmansföretaget varje år ska lämna kontrolluppgift.

Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna 3:12-regler

Ett exempel vid beräkning av gränsbeloppet 1 januari 2026. 

Person A äger kvalificerade andelar i fåmansbolaget X. Person A äger 70 % av andelarna, har ett omkostnadsbelopp om 70 000 kr och ett sparat utdelningsutrymme om 100 000 kr. 
Person A äger inte kvalificerade andelar i något annat fåmansbolag. 
Person A tar ut en lön om 800 000 kr under 2025. Totala löner uppgår till 3 000 000 kr. 

Uträkning 

•    Grundbelopp (4 IBB)
Person A har rätt till 70 % av grundbeloppet. 
70 % av 322 400 kr (4 IBB) = 225 680 kr 

•    Lönebaserat utrymme
Person A har rätt till 727 600 kr i lönebaserat utrymme. 
3 000 000 kr x 70% = 2 100 000 kr
2 100 000 kr – 644 800 kr (8 IBB) = 1 455 200 kr
1 455 200 kr x 50 % = 727 600 kr.

•    Räntebaserad del på omkostnadsbelopp
Då person A’s omkostnadsbelopp inte överstiger 100 000 kr får person A ingen räntebaserad del på omkostnadsbeloppet. 

•    Sparat utdelningsutrymme
Person A’s sparade utdelningsutrymme från föregående år uppgår till 100 000 kr. Ingen uppräkning får ske. 

Person A’s gränsbelopp uppgår till 1 053 280 kr (225 680 kr + 727 600 kr + 100 000 kr).

Blir de nya 3:12-reglerna verkligen enklare och bättre?

Svaret på frågan varierar utifrån situation. För vissa blir reglerna enklare och bättre, för andra inte. Här har vi några punkter att tänka på:

•    Se över antalet bolag du äger! Grundbeloppet om 4 IBB ska proportioneras och det finns inte längre möjlighet att välja för vilket bolag det ska användas (som det tidigare gick att välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln).

•    Gör bedömningen om du har kvalificerade andelar eller ej i god tid innan deklarationen ska lämnas in, gärna innan årsskiftet 2025/2026 för att möjliggöra eventuella omstruktureringar! I och med att det påverkar fördelningen av grundbeloppet behöver du ha koll på vilka bolag du äger kvalificerade andelar i. 

•    Om du har kvalificerade andelar i fler än ett bolag, fundera på från vilka bolag det finns bäst möjlighet att eventuellt dela ut pengar!

•    Fundera över nivån på lönerna. I och med löneavdraget om 8 IBB kan detta bli viktigt. Se också över ditt eget eventuella löneuttag. Bör det förändras i och med att löneuttagskravet i princip slopas?

•    Se över om du ska äga andelarna på kroppen eller via eget bolag!

•    Rör det sig om ett familjeägt företag kan det vara en bra idé att se över strukturen, hur mycket respektive person äger och på vilket sätt! Står du inför ett generationsskifte blir det dessutom ännu viktigare att ha koll på hur de nya reglerna slår.