Hybridarbete och tjänsteställe – så påverkar kontor och distansjobb turordningen enligt LAS
Hybridarbete är idag norm i många organisationer, men med ökad flexibilitet följer också ökad komplexitet i HR-arbetet. En av de vanligaste frågorna är hur tjänsteställe ska fastställas när medarbetare arbetar både hemifrån och på kontor. Samtidigt uppstår en annan viktig dimension: hur den fysiska placeringen påverkar turordning vid arbetsbrist, kopplat till begreppet driftsenhet i lagen om anställningsskydd (LAS). Syftet med artikeln är att ge en tydlig och praktisk vägledning i hur dessa två perspektiv – skatt och arbetsrätt – hänger ihop och ska hanteras i ett hybridarbetsliv. Du får konkreta principer och lär dig undvika vanliga fallgropar som annars kan få stora konsekvenser.
Vad är tjänsteställe - kontor eller hemmakontor?
Tjänstestället är den plats där en anställd anses utföra huvuddelen av sitt arbete. Begreppet används främst inom skatterätten och ligger till grund för hur resor klassificeras – exempelvis om en resa är en tjänsteresa eller en arbetsresa.
Historiskt har detta varit relativt enkelt att avgöra, eftersom de flesta arbetade från ett kontor. I dagens arbetsliv, där arbetet är mer flexibelt och platsoberoende, krävs en mer nyanserad bedömning.
Det centrala är att det är den faktiska arbetssituationen som styr, inte vad som står i avtal eller policy.
Vad är driftsenhet enligt LAS?
Parallellt med tjänsteställe finns en annan viktig dimension: arbetsrätten. Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) ska turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist normalt fastställas per driftsenhet och kollektivavtalsområde.
En driftsenhet avser i praktiken en organisatorisk och geografisk enhet, till exempel ett kontor eller en arbetsplats. Det är inom denna enhet som turordningen – “sist in, först ut” – tillämpas.
Det är viktigt att förstå att:
- Tjänsteställe (skatt) och driftsenhet (arbetsrätt) inte är samma sak.
- Men de hänger ofta ihop eftersom båda påverkas av var arbetet faktiskt utförs.
Hur påverkar hybridarbete båda begreppen enligt LAS?
Hybridarbete suddar ut den traditionella kopplingen mellan plats och arbete. En medarbetare kan vara organisatoriskt knuten till ett kontor, men i praktiken arbeta större delen av tiden hemifrån.
För tjänsteställe
Här är utgångspunkten var arbetet utförs regelmässigt och i huvudsak. Om en medarbetare arbetar merparten av tiden hemifrån kan hemmet i vissa fall bli aktuellt som tjänsteställe.
För driftsenhet
Här är utgångspunkten snarare:
- Organisatorisk tillhörighet
- Var verksamheten bedrivs
Det innebär att en medarbetare som arbetar hemifrån fortfarande kan tillhöra en viss driftsenhet (t.ex. Malmö-kontoret), även om den fysiska närvaron är låg. Det är här många organisationer går fel – man antar att samma logik gäller för båda.
Därför är det viktigt att sätta rätt tjänsteställe utifrån skatte- och arbetsrätten
Att inte särskilja dessa begrepp kan leda till konsekvenser i flera dimensioner.
Ur ett skatteperspektiv kan felaktigt tjänsteställe innebära att
- reseersättningar hanteras fel
- traktamente betalas ut felaktigt
- förmåner beskattas fel.
Ur ett arbetsrättsligt perspektiv kan otydlig koppling till driftsenhet innebära
- felaktig turordning vid arbetsbrist
- risk för tvister
- svårigheter att motivera organisatoriska beslut.
Särskilt i hybridmiljöer behöver organisationen kunna förklara och motivera sina bedömningar.
Hur bör HR hantera medarbetarnas tjänsteställe i praktiken?
Nyckeln är att hantera tjänsteställe och driftsenhet som två separata, men relaterade, dimensioner.
Rent praktiskt innebär det att HR behöver:
- Säkerställa att tjänsteställe sätts utifrån faktisk arbetsfördelning
- Definiera och dokumentera driftsenheter tydligt
- Säkerställa att chefer förstår skillnaden
- Ha en gemensam logik i system och processer.
Det är också viktigt att ha en kontinuerlig uppföljning. Hybridarbete förändras över tid – det som var korrekt för ett år sedan behöver inte vara korrekt idag.
Vanliga fallgropar vid arbete på kontor kontra hemmakontor
Det finns några återkommande misstag i organisationer:
- Att automatiskt sätta kontoret som tjänsteställe, oavsett verklig arbetstid.
- Att likställa tjänsteställe med organisatorisk tillhörighet.
- Att inte definiera driftsenheter tydligt.
- Att underskatta konsekvenserna vid arbetsbrist.
Gemensamt för dessa är att de ofta uppstår i gränslandet mellan HR och lön, där ansvar och kunskap ibland är uppdelad.
HR-rådgivarens perspektiv – erfarenheter, reflektioner och rekommendationer kring hybridarbete
Hybridarbete har gjort frågor som tidigare var enkla betydligt mer komplexa. Tjänsteställe och driftsenhet är två begrepp som ofta blandas ihop, men som fyller olika funktioner och måste hanteras var för sig. För HR innebär det ett ökat behov av tydlighet, struktur och samarbete mellan funktioner. Min erfarenhet är att organisationer som investerar tid i att sätta dessa grunder tidigt undviker många problem längre fram – särskilt i situationer där det verkligen spelar roll, som vid arbetsbrist eller skattegranskningar.
Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig?
Tveka inte att lämna dina kontaktuppgifter – vi hör av oss till dig så snart vi kan.