Fastställd ESRS och reviderad VS förenklar hållbarhetsrapporteringen

Den 22:a september publicerades de reviderade ESRS och den frivilliga standarden för hållbarhetsrapportering, Voluntary Standard (VS), i EU:s official journal. Det innebär att det nu finns slutgiltiga standarder som ska användas för lagstadgad hållbarhetsrapportering samt en standard som kan användas vid frivillig rapportering.

Nya standarder gör hållbarhetsrapporteringen enklare och mer relevant

De reviderade ESRS är en del av Omnibus-initiativet och syftar till att förenkla EU:s regelverk för hållbarhetsrapportering. Standarderna ska tillämpas av bolag som omfattas av CSRD, det vill säga företag med över 1000 anställda och en nettoomsättning på minst 4,9 miljarder SEK¹. VS kan tillämpas av företag upp till de tidigare nämnda gränsvärden som hållbarhetsrapporterar på frivillig basis. 

Förenklingen innebär en tydligare och mer fokuserad hållbarhetsrapportering, där färre krav kombineras med ett större fokus på väsentlighet, styrning och kvalitet i den information som faktiskt rapporteras. Samtidigt ger den nya frivilliga standarden VS mindre företag en gemensam struktur för att arbeta mer systematiskt med hållbarhetsfrågor och hitta en rimlig nivå för sin rapportering. Sammantaget innebär förändringarna lättnader för både små, medelstora och stora företag, samtidigt som de skapar bättre förutsättningar för att rapporteringen blir enklare, mer relevant och mer användbar. På Aspia stöttar vi dig i arbetet, oavsett om du rapporterar på lagstadgad eller frivillig basis.  

¹Ej fastställda svenska gränser, förslag enligt SOU 2026:27: Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering.

Reviderade ESRS sätter väsentligheten i fokus

Fastställandet av de reviderade ESRS markerar ett skifte från omfattande datapunktsrapportering till mer fokuserad, väsentlighetsdriven och strategiskt användbar rapportering.  Detta skifte innebär att bolag måste lägga större vikt vid sina prioriteringar i hållbarhetsarbetet, stärka processer som interna kontroller och säkerställa att den information som rapporteras är direkt relevant. 

Väsentlighet blir det centrala styrningsfiltret  

Den viktigaste strategiska förändringen är att väsentlighetsbedömningen får en tydligare roll som styrande princip för hela rapporteringen. Bolag ska inte rapportera allt som standarderna möjliggör, utan fokusera på det som är väsentligt utifrån affärsmodell, strategi, värdekedja, påverkan, risker och möjligheter. 

Ur ett hållbarhetsperspektiv innebär detta att rapporteringen måste bli mer affärsnära, datadriven och mindre av en checklista. Det ställer samtidigt högre krav på styrning. Företagen behöver kunna visa hur bedömningarna har gjorts, varför viss information har inkluderats eller exkluderats och hur uppgifterna har kvalitetssäkrats.

Förenkling ger lägre rapporteringsbörda, men högre krav på styrning och kontroller

Reviderade ESRS innebär färre obligatoriska datapunkter och förbättringar i standardernas läsbarhet, vilket syftar till att förenkla processen, minska kostnader och administration. Strategiskt är detta ett tillfälle för företagen som omfattas att ompröva funktioner som datainsamling och systemstöd för att förbättra rapporteringsprocesser, snarare än att sänka ambitionen och minska resurser till det befintliga arbetssättet. 

Att antalet datapunkter minskar innebär inte att kraven på kvalitet och spårbarhet för den information som rapporteras försvinner. Tvärtom blir det viktigare att de uppgifter som inkluderas är tillförlitliga, dokumenterade och möjliga att följa upp och granska.  

Värdekedja och klimatrapportering blir mer riskbaserade och affärsnära

Reviderade ESRS ger större utrymme för proportionalitet i arbetet med värdekedjedata och mer flexibilitet i klimatrapporteringen, bland annat genom tydligare koppling till internationella standarder och friare val av organisatoriska gränser för GHG-rapportering. Det innebär att bolag kan prioritera de leverantörer, utsläppskällor, marknader och riskområden som är mest väsentliga för affären. 

I praktiken kan det innebära att ett företag lägger mindre tid på att samla in detaljerad information från hela leverantörskedjan, och i stället fokuserar på de leverantörer eller utsläppskällor som har störst betydelse för verksamhetens påverkan och riskbild.

Voluntary Standard (VS) - den nya EU-standarden för frivillig hållbarhetsrapportering

Den frivilliga standarden VS är EU:s nya standard för företag som vill hållbarhetsrapportera på frivillig basis och som inte omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Syftet med VS är dels att ge dessa företag en proportionerlig och gemensam struktur för hållbarhetsrapportering, dels att minska risken för den så kallade trickle-down-effekten från stora rapporterande företag till deras leverantörer och andra företag i värdekedjan. VS bygger vidare på den tidigare VSME-standarden (för små och medelstora bolag), som togs fram under 2025. Den nya frivilliga standarden bygger på samma grundstruktur som VSME, men innehåller flera förändringar som företag behöver känna till. 

Value Chain Cap - ett skydd mot överrapportering 

Value Chain Cap innebär att företag som omfattas av de obligatoriska rapporteringskraven får begränsningar i vilken hållbarhetsinformation de kan kräva från mindre företag i värdekedjan. VS fungerar som en referens för vilken information som kan efterfrågas inom ramen för denna begränsning.  
Observera att alla datapunkter inte omfattas av Value Chain Cap. Vilka datapunkter som ingår listas i VS-bilagan Annex 2. Det är också viktigt att förstå att Value Chain Cap inte innebär att företag aldrig får efterfråga annan information än den som anges i Annex 2.

Ny kategorisering av datapunkter

I VS kategoriseras datapunkterna utifrån när och under vilka förutsättningar de ska rapporteras. Vissa datapunkter klassificeras som ”essential” och förväntas rapporteras av samtliga företag som använder standarden. Datapunkter som kategoriseras ”if applicable” rapporteras endast om de är relevanta för verksamheten. Det finns även datapunkter som kategoriseras ”if applicable and material”, vilket innebär att de ska rapporteras när de både är relevanta och väsentliga. Slutligen finns kategorin ”voluntary” som omfattar datapunkter vars rapportering är helt frivillig, men som kan användas för att ge ytterligare information till exempelvis kunder, investerare eller andra intressenter. 

Syftet med kategoriseringen är att minska rapporteringsbördan för mindre företag genom att tydliggöra vilken information som är mest central och vilken som endast behöver rapporteras under vissa förutsättningar. Detta ska samtidigt göra det lättare för större företag att få jämförbar information från sina leverantörer och andra aktörer i värdekedjan. 

Vad händer med VSME?  

För företag som redan arbetar enligt VSME innebär VS inte att det tidigare arbetet behöver göras om från grunden. Den grundläggande strukturen med Basic Module och Comprehensive Module behålls, samtidigt har vissa datapunkter flyttats, justerats eller tagits bort. För företag som redan rapporterar enligt VSME är det därför mer relevant att kartlägga det befintliga hållbarhetsarbetet mot VS än att börja om från början. 

Scope 3 innebär mer fokus på relevans och sektor 

I VS framgår tydligare riktlinjer kring klimatmål, klimatrisker och omställningsplan. En tydlig skillnad från VSME är att Scope 3 inte längre är en generell grundupplysning. Om företaget väljer att rapportera Scope 3 ska det utgå från GHG-protokollet och inkludera betydande Scope 3-kategorier utifrån företagets egen bedömning. VS pekar ut några specifika verksamheter där betydande Scope 3-kategorier sannolikt är relevanta, exempelvis produktion, jordbruks- och livsmedelssektorn, fastighets- och byggsektorn och förpackningsindustrin. Det innebär alltså inte att Scope 3 automatiskt ska rapporteras av alla företag inom dessa sektorer. Däremot bör relevansen särskilt övervägas.   

Vad innebär VS i praktiken? 

Syftet med VS är att underlätta för företag att säkerställa att de kan tillhandahålla relevant hållbarhetsdata som kan komma att efterfrågas av kunder, investerare och andra intressenter. Samtidigt hjälper VS företag att identifiera de hållbarhetsfrågor som är mest betydelsefulla för verksamheten och att därmed vidta nödvändiga åtgärder. Genom detta blir hållbarhetsinformationen mer relevant, jämförbar och användbar, vilket stärker företagens möjligheter att fortsätta vara konkurrenskraftiga.

Från insikt till handling – vad bör ni som företag göra nu? 

De reviderade ESRS och den nya frivilliga standarden VS innebär inte bara förenklingar i rapporteringen utan också en möjlighet för företag att arbeta mer fokuserat med de hållbarhetsfrågor som är väsentliga för verksamheten. För företag som omfattas av CSRD är det nu ett bra tillfälle att se över befintliga rapporteringsprocesser, datainsamlingsrutiner och interna kontroller för att säkerställa att den information som rapporteras är relevant, tillförlitlig och spårbar. För företag som rapporterar på frivillig basis erbjuder VS en gemensam och proportionerlig struktur som kan användas för att möta informationsbehov från kunder, investerare och andra intressenter utan att skapa en onödigt stor administrativ börda.  

Oavsett vilken standard som tillämpas ligger fokus framåt på att identifiera vilken information som är mest väsentlig för verksamheten, säkerställa god datakvalitet och skapa tydliga processer för uppföljning och styrning. På så sätt blir hållbarhetsrapporteringen inte bara ett sätt att uppfylla krav, utan också ett verktyg för att skapa bättre beslutsunderlag och stärka företagets konkurrenskraft. Ett tydligt fokus på väsentlighet hjälper företag att prioritera sina resurser där de gör mest nytta och samtidigt skapa en rapportering som är relevant och användbar både internt och för företagets viktigaste intressenter. 

Rätt stöd genom hela hållbarhetsrapporteringen

På Aspia hjälper vi företag att omsätta de reviderade standarderna till praktiskt värde. Genom vårt ledningssystem PureAct och våra hållbarhetsexperter kan vi stötta hela vägen från tolkning av regelverk och väsentlighetsbedömningar till rapportering och uppföljning.