När klimatdata blir en fråga för ledningen

Klimatdata får en allt viktigare roll i företagens beslutsfattande, men för många organisationer är informationen utspridd över flera system och svår att sammanställa. Samtidigt ökar kraven på kvalitet, spårbarhet och tillgänglighet när klimatdata används för både rapportering och strategiska affärsbeslut. I den här artikeln går vi igenom varför klimatdata har blivit en ledningsfråga och hur rätt kombination av processer, datakvalitet och systemstöd kan skapa en tillförlitlig grund för verksamhetens styrning och uppföljning.

När klimatdata blir affärskritisk information

Historiskt har klimat- och hållbarhetsdata ofta hanterats separat från organisationens finansiella information. Men i takt med ökade krav från kunder, investerare, långivare och myndigheter får klimatdata en alltmer central roll i verksamheten. För många organisationer används klimatdata idag inte bara för rapportering, utan även för att möta krav i upphandlingar, stärka kundrelationer, bedöma affärs- och klimatrisker samt skapa förutsättningar för finansiering och investeringar. 

I praktiken kan det handla om att en bank efterfrågar klimatrelaterade nyckeltal som en del av sin kreditbedömning, att investerare väger in utsläppsutveckling och omställningsförmåga vid kapitalallokering, eller att ledningen behöver förstå hur ökade energipriser, extremväder eller förändrade kundkrav kan påverka framtida intäkter och kostnader. För många organisationer blir klimatdata därmed inte bara ett underlag för rapportering, utan en integrerad del av verksamhetens riskhantering, investeringsplanering och affärsutveckling.

Samlade och tillförlitliga klimatdata blir allt viktigare

När det handlar om att ta fram klimatrelaterade aktivitetsdata är problemet sällan att det saknas data. Snarare hanteras och lagras samma datamängder ofta i flera verksamhetsspecifika system, varför datamängder dubbel- och trippel lagras inom en och samma verksamhet. Energidata kan exempelvis följas upp i ett system samtidigt som energidata finns tillgänglig i fakturaunderlag i inköps- och leverantörssystem. Rapporteringen av klimatdata kanske sedan hanteras i ett separat rapporteringssystem, som saknar en direkt koppling till verksamhetens ekonomisystem. 

När klimatdata används för allt fler affärskritiska beslut ökar därför kraven på hur informationen hanteras, kvalitetssäkras och görs tillgänglig. Organisationer behöver inte bara samla in data, utan också skapa en gemensam och tillförlitlig bild av verksamhetens nuläge, mål och utveckling. Här kan ett väl valt systemstöd spela en viktig roll genom att minska manuellt arbete med datasammanställning, dubbellagring av data, öka transparensen och stärka tilliten till den information som används för rapportering, uppföljning och beslutsfattande.

Frågan är därmed inte längre bara hur utsläpp ska rapporteras. Den handlar också om hur organisationer säkerställer att den data som ligger till grund för investeringsbeslut, riskbedömningar, finansiering och strategiska vägval faktiskt går att lita på. När klimatdata börjar påverka verksamhetens beslut blir den inte längre en fråga enbart för hållbarhetsfunktionen. Då blir den en fråga för ledningen.

Tekniken är sällan den största utmaningen

Många organisationer utgår från att införandet av ett nytt system automatiskt leder till bättre klimatdata. Men oavsett om beräkningarna genomförs i Excel, i en SaaS-plattform eller med hjälp av AI bygger resultaten på samma grund: organisationens egen information. Här behöver organisationer göra aktiva val kring både arbetssätt och systemstöd. 

Excel kan vara tillräckligt i mindre verksamheter eller under en uppstartsfas, men innebär ofta ett större manuellt arbete och högre risk för fel när datamängderna växer. Traditionella SaaS-lösningar kan skapa struktur, spårbarhet och effektivitet, men är fortfarande beroende av kvaliteten i underliggande datakällor. AI-baserade lösningar erbjuder nya möjligheter att automatisera datainsamling, kategorisering och analys, men ställer samtidigt höga krav på transparens, datakvalitet och förståelse för hur resultaten tas fram.

Valet av lösning handlar därför inte enbart om teknik, utan också om vilka krav verksamheten ställer på kvalitet, spårbarhet, kontroll och snabbhet i klimatberäkningarna. Ett nytt verktyg kan effektivisera arbetet, men det kan inte skapa kvalitetssäkrade data där data saknas, eller där datakvaliteten är osäker i grunden. Bristfälliga dataflöden, otydliga definitioner eller avsaknad av ansvar för informationen riskerar att följa med in i varje nytt system. Den stora utmaningen är därför sällan teknisk. Den handlar i stället om datakvalitet, styrning och processer.

Kvalitetssäkrade klimatdata för bättre styrning

När ett företag använder klimatdata för att fatta beslut om leverantörer, investeringar eller framtida affärsstrategi räcker det inte längre att informationen är "tillräckligt bra". I detta läge behöver informationen vara spårbar, kvalitetssäkrad och begriplig för flera olika delar av verksamheten samtidigt. Vidare behöver den, på samma sätt som ekonomisk information, ha tydliga processer för kvalitetssäkring och hanteras med samma grad av struktur och kontroll.

När klimatdata blir en del av verksamhetens styrning förändras även kraven på tillgänglighet och aktualitet. Ledning, ekonomiavdelning, inköp och hållbarhetsfunktion behöver i allt högre grad kunna få fram analyser och beslutsunderlag löpande, inte enbart i samband med årets klimatbokslut. Detta ställer nya krav på hur data samlas in, kvalitetssäkras och integreras mellan olika system. 

Frågan blir således inte bara om klimatberäkningarna är korrekta, utan även om organisationen kan få fram dem tillräckligt snabbt för att stödja affärsbeslut, uppföljning och styrning. Här blir samspelet mellan data, processer och systemstöd avgörande.

Därför behöver ledningen engagera sig

En vanlig missuppfattning är att klimatdata framför allt är en fråga för hållbarhetsavdelningen eller IT-funktionen. I praktiken berör frågan stora delar av verksamheten. Ledningen behöver säkerställa att det finns:

• Tydligt ägarskap för data.
• Gemensamma definitioner.
• Fungerande styrning mellan olika funktioner.
• Processer för kvalitetssäkring.
• Rätt systemstöd för verksamhetens behov.
• En långsiktig strategi för hur klimatdata ska hanteras, automatiseras och vidareutvecklas över tid.

Utan dessa förutsättningar riskerar organisationen att få olika versioner av samma information, begränsad tillit till rapporterade resultat och svårigheter att använda klimatdata i beslutsfattandet. När klimatdata blir en del av företagets styrning blir datakvalitet inte längre en teknisk fråga. Det blir en ledningsfråga. För ledningen handlar det således inte enbart om att välja mellan Excel, SaaS eller AI. Den verkliga utmaningen är att säkerställa att organisationen har rätt kombination av processer, kompetens, datastyrning och systemstöd för att skapa tillförlitliga klimatberäkningar över tid. Först då kan tekniken leverera det värde som utlovas.

Så, hur bygger man en datagrund som håller?

De flesta organisationer är idag överens om att klimatdata blir allt viktigare. Den stora utmaningen är sällan att förstå varför, utan hur man bygger processer, väljer rätt systemstöd och skapar en datastruktur som fungerar över tid.
Behöver man ett dedikerat klimatverktyg? När räcker Excel och när blir det en begränsning? Hur kan AI användas för att effektivisera datainsamling och analys utan att kompromissa med kvalitet och transparens? Och hur säkerställer man att klimatdata håller den nivå som krävs för både rapportering, styrning och affärsbeslut?

Det är frågor som allt oftare hamnar på ledningens bord i takt med att klimatdata blir en integrerad del av verksamhetens informations- och beslutsflöden.

Webbinarium: När klimatdata blir en fråga för ledningen

För att fördjupa diskussionen bjuder Aspia den 12 november in till ett webbinarium där experter inom klimatberäkningar, systemstöd, datahantering, AI och digitalisering möts för att diskutera hur organisationer kan bygga en robust grund för framtidens klimatarbete. Tillsammans utforskar vi inte bara vilken teknik som finns tillgänglig, utan även hur data, processer, organisation och styrning behöver samspela för att skapa tillförlitliga klimatberäkningar och beslutsunderlag som ledningen kan lita på.

Oavsett om ni står inför ert första klimatbokslut, vill effektivisera befintliga arbetssätt eller utvärderar nya möjligheter inom AI och digitalisering kommer webbinariet att ge konkreta perspektiv på hur klimatdata kan utvecklas från en rapporteringsfråga till ett strategiskt beslutsstöd.

Välkommen den 12 november till ett samtal om hur klimatdata kan få samma kvalitet, tillgänglighet och strategiska värde som finansiell information!

Till anmälan