Skattehantering av styrelseledamöter i internationella sammanhang

När styrelseledamöter är bosatta utomlands ställs företag inför komplexa regler kring beskattning, sociala avgifter och rapporteringsskyldigheter – både i Sverige och internationellt. Det är vanligt att styrelsearvoden klassificeras olika i varje land, rapportering kan ske i flera länder och ledamoten kan behöva undvika dubbelbeskattning. Felaktig hantering kan leda till oförväntade kostnader och retroaktiv beskattning för ledamoten. I denna artikel ger vi er en översikt över vad ni som företag behöver ha koll på för att undvika fallgropar och säkerställa regelefterlevnad.

Hur hanteras styrelsearvoden internationellt? 

Styrelsearvoden behandlas olika beroende på vilket land som vill beskatta inkomsten. Länderna kan klassificera inkomsten som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. På grund av differensen i hanteringen kan både styrelsearvodister och bolag ha en felaktig bild av hur inkomsten ska beskattas. Det är exempelvis vanligt i vissa länder att fakturera styrelsearvoden från ett bolag som ägs av ledamoten, vilket normalt ses som inkomst av näring från ett svenskt perspektiv. Sverige däremot är ett av länderna som betraktar inkomsten som tjänsteinkomst, dvs. lön. Differensen i hanteringen leder till frågor om hur eventuell dubbelbeskattning kan undvikas när arvodet har klassificerats som olika inkomstslag. 

Hur beskattas utlandsbosatta styrelseledamöter i Sverige? 

Utomlands bosatta styrelseledamöter är vanligtvis begränsat skattskyldiga i Sverige, då de ofta saknar permanentbostad i Sverige och deras vistelse i landet är begränsat. För dessa ledamöter i svenska bolag bibehåller Sverige i regel rätten att beskatta styrelsearvodet, oavsett var arbetet fysiskt utförs. Beskattningsrätten följer lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, vilket innebär att arvodet beskattas med en definitiv källskatt om 22,5% som även kallas SINK-skatt.  

Majoriteten av skatteavtalen hindrar inte Sverige från att beskatta inkomsten, men det finns undantag.  

Behöver sociala avgifter erläggas och i vilket land? 

Inom EU, EES och Schweiz finns en gemensam EU-förordning som styr i vilket land sociala avgifter ska erläggas. Enligt förordningen kan en person enbart tillhöra ett lands socialförsäkringssystem. Vid utbetalning av styrelsearvoden måste det därför avgöras vilket lands socialförsäkring styrelseledamoten omfattas av och om sociala avgifter behöver erläggas överhuvudtaget. Det är reglerna som gäller i landet där ledamoten är socialförsäkrad som avgör huruvida styrelsearvode betraktas som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet.  

Det är inte ovanligt att svenska bolag får rapporteringsskyldigheter utomlands med anledning av detta eftersom de behöver rapportera inkomsten som underlag för sociala avgifter. För ett svenskt bolag kan det innebära att arvodet måste hanteras i lön två gånger, en gång i Sverige för rapportering av skatt och en gång i utlandet för rapportering av sociala avgifter. 

För styrelseledamöter som bor i tredje land kan hanteringen av sociala avgifter bli mer komplicerad. Det är inte ovanligt att avgifter behöver erläggas i båda länder. 

 Vad händer om arvodet blir dubbelbeskattat? 

En vanlig förekommande konsekvens är att Sveriges beskattningsanspråk kan leda till dubbelbeskattning, då även hemlandet ofta vill beskatta samma inkomst. Skatteavtal bör i möjligaste mån tillämpas för att undvika detta. I vissa fall kan dubbelbeskattning dock inte elimineras helt. Detta på grund av att styrelsearvoden behandlas på olika sätt i olika länder, som vi har nämnt tidigare.  

Vad gäller för utländska företag med ledamöter bosatta i Sverige? 

Grunden för ledamöter som är bosatta i Sverige är att de är obegränsat skattskyldiga, vilket innebär att ledamöterna som en grundprincip ska beskattas för alla sina världsinkomster i Sverige enligt svensk lag. De flesta skatteavtalen hindrar inte heller Sverige från att beskatta inkomsten, vilket leder till att utländska företag får arbetsgivarskyldigheter i Sverige. Vidare brukar ledamöter bosatta i Sverige vanligtvis omfattas av socialförsäkringen i Sverige. Enligt svensk lag är arbetsgivare som behöver göra skatteavdrag och/eller rapportera svenska arbetsgivaravgifter från ersättningen skyldiga att registrera sig som arbetsgivare i Sverige.   

Vad behöver företag tänka på?  

Företag behöver vid styrelsearvoden tänka på flera aspekter vid utlandsbosatta styrelseledamöter. Konkret behöver företag beakta nedan punkter: 

• Kommer arvodet beskattas i Sverige? 

• I vilket land ska sociala avgifter erläggas? 

• Vilka arbetsgivarskyldigheter får företaget i styrelseledamotens hemland och i Sverige? 

• Kan arvodet rapporteras av styrelseledamoten själv? 

• Är det möjligt att undvika eventuell dubbelbeskattning? 

Vid felaktig hantering kan det leda till att företag behöver justera sin arbetsgivarrapportering retroaktivt (ibland för flera år) och eventuellt kan ledamoten också få en retroaktiv beskattning den inte varit beredd på. Skatteverket utfärdar även ofta kostnadsränta och/eller förseningsavgifter och det kan bli kostsamt för företaget att rätta felen i eventuellt flera länder. Vi rekommenderar att företag ser över hanteringen av sina ledamöter, för att säkerställa att bolaget är compliant.  

 
Vi på Expatriate Payroll kan hjälpa er med bedömningar, bistå med tjänster i länderna där Aspia är verksamma samt skapa kontakt med vårt internationella nätverk av samarbetspartners. Ni är välkomna att kontakta oss.