Skärpta K2–krav kan stärka Sveriges företag – om stödet hänger med
När K2-regelverket nu snävas åt och fler företag i stället går över till K3 innebär det en viktig uppdatering av svensk redovisning. Rätt genomförd kan det ge mer rättvisande redovisningar utan att onödig administration tar över kärnverksamheten för Sveriges företag, skriver Nicklas Bohman, Sverigechef på Aspia.
När K2-regelverket nu snävas åt och fler företag i stället går över till K3 innebär det en viktig uppdatering av svensk redovisning. Rätt genomförd kan det ge mer rättvisande redovisningar utan att onödig administration tar över kärnverksamheten för Sveriges företag, skriver Nicklas Bohman, Sverigechef på Aspia.
Rapporteringskraven på svenska företag har de senaste åren ökat kraftigt. Det handlar inte längre bara om årsredovisning, utan också om hållbarhet, lönetransparens och fler uppgifter till olika myndigheter. Nu kommer nästa steg: ändringarna i K2-regelverket som träder i kraft efter den 31 december 2025.
K2 har alltid varit tänkt som ett förenklingsregelverk för mindre företag med enkel verksamhet. I praktiken har även större och mer komplexa bolag valt K2, trots att det gjort det svårare att ge en rättvisande bild. När K2 nu snävas in och fler företag och föreningar går över till K3, ökar möjligheten med redovisningen. Det kan upplevas som mer avancerat, men ger bättre möjligheter att hantera affärshändelser så som de ser ut i verkligheten. Mindre företag som tillämpar K3 omfattas dessutom av färre upplysningskrav än större företag. Företagen behöver därför inte vara rädda för att K3 automatiskt innebär en orimlig administrativ belastning.
Samtidigt visar både våra erfarenheter och en undersökning som Ipsos gjort på uppdrag av Aspia att rapporteringsbördan redan är påtaglig. Tre av fyra företag i Sverige, 74 procent, uppger att kraven har ökat de senaste åren. Av dem säger 44 procent att det försämrar möjligheten att fokusera på kärnverksamheten.
För näringslivet, där små och medelstora företag dominerar, är redovisningsregler inte en teknisk detalj utan en konkurrensfråga. Ju mer tid som går åt till att hantera rapportering, desto mindre återstår för att utveckla och investera eller möta kunderna. Här har rådgivare, systemleverantörer och myndigheter ett gemensamt ansvar: göra det så enkelt som möjligt att göra rätt när regelverken ändras.
Tydligare redovisning stärker insyn, ansvarstagande och hållbarhet och gör det enklare för banker, ägare och andra intressenter att förstå företagens ställning. För att K2- och K3-ändringarna ska få önskad effekt krävs dock att omställningen blir hanterbar.
Företagen i Sverige är beredda att rapportera korrekt och transparent. Nu behövs tydlig vägledning, smarta systemlösningar och praktiskt stöd så att fler kan dra nytta av K3 utan att tappa fokus på kärnverksamheten. Lyckas vi med det kan regeländringarna bli en förstärkning snarare än en belastning, samtidigt som det bidrar till ett mer hållbart, transparent och konkurrenskraftigt Sverige.
Nicklas Bohman,
Sverigechef, Aspia