K3 – redovisning av komponenter
Vad innebär komponentredovisning? Vilka företag ska redovisa komponenter? Kan komponenter påverka vilket regelverk som ska tillämpas? I denna artikel besvaras bland annat dessa frågor.
Introduktion
I BFNAR 2012:1 (K3) finns det regler om redovisning av komponenter på materiella anläggningstillgångar. Bokföringsnämnden har beslutat om ändringar i K2 och K3, vilka innebär att detta ämne kommer bli aktuellt för fler företag framöver. Företag där byggnader genererar minst 75% av nettoomsättningen kommer inte att få tillämpa BFNAR 2016:10 (K2) för räkenskapsår som startar efter 31 december 2025*. Detta innebär att dessa företag behöver byta regelverk till K3 och ta hänsyn till en komponentindelning av sina byggnader. K3-regelverket kommer även bli tvingande för samtliga bostadsrättsföreningar.
OBS! Tänk på att artikeln beskriver reglerna kring komponentredovisning på en övergripande nivå. För mer detaljerad vägledning se K3-regelverket eller kontakta oss.
Vad innebär komponentredovisning?
Om en materiell anläggningstillgång har flera komponenter, beståndsdelar, som är betydande och har väsentligen olika nyttjandeperiod ska en uppdelning göras på dessa i redovisningen. Komponenterna kan sedan ha olika avskrivningstider och om en komponent byts ut ska den utbytta komponenten utrangeras och den nya komponenten aktiveras som en del av den materiella anläggningstillgången. Syftet är att få en mer rättvisande redovisning.
Det är viktigt att notera att komponenter inte är samma sak som löpande underhåll och reparationer. Utgifter för löpande underhåll och reparationer ska redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppkommer.
Exempel – komponentindelning byggnader och mark
Ett företag, som tillämpar K3, köper en fastighet. Vad ska företaget tänka på vid redovisningen av denna fastighet?
Eftersom företaget tillämpar K3 ska fastigheten delas in i väsentliga komponenter. Till att börja med ska mark redovisas för sig. Därefter ska byggnaden delas in i väsentliga komponenter. Det kan handla om till exempel stomme, stammar, fasad, tak, fönster med mera. Det redovisade värdet ska sedan fördelas på dessa komponenter och en avskrivningstid ska bestämmas för respektive komponent. Denna process kan låta smidig i teorin, men kan vara både svår och tidskrävande i praktiken.
Detta exempel bygger på att det är en byggnad som ska delas in i komponenter. Det är det vanligaste, men det kan även handla om till exempel stora maskiner som har betydande komponenter med olika nyttjandeperioder.
Kan förekomsten av komponenter påverka vilket regelverk för årsredovisning som ska tillämpas?
Av introduktionen till detta blogginlägg framgår det att bostadsrättsföreningar och företag där byggnader genererar minst 75% av nettoomsättningen inte kommer att få tillämpa K2 när de uppdaterade reglerna börjar att gälla*. Detta innebär att många fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar kommer att behöva byta regelverk till K3.
Det kan vara gynnsamt för vissa företag att tillämpa K3 och därmed reglerna om komponentindelning på frivillig basis. Att komponentredovisa kan innebära att de finansiella rapporterna ger en mer rättvisande bild av ett företag. Att redovisningen tar hänsyn till att olika komponenter har olika nyttjandeperioder innebär ofta ett mer jämnt fördelat resultat mellan åren. Komponentredovisning innebär även att större oförutsedda utgifter får en lägre resultatpåverkan det år utgiften uppkommer, eftersom den tidigare komponenten kan utrangeras och en ny komponent aktiveras.
Exempel - avskrivningar
Detta exempel ska belysa skillnaden mellan att redovisa en byggnad enligt K3 respektive K2. En byggnad har ett anskaffningsvärde på 5 miljoner kronor. Enligt K2 sätts en avskrivningstid på hela byggnaden på 100 år, eftersom den anses utgöra en avskrivningsenhet. Enligt K3 görs följande uppdelning:
- Stomme – 3 miljoner kronor, avskrivningstid 100 år
- Fasad – 1 miljon kronor, avskrivningstid 50 år
- Tak – 1 miljon kronor, avskrivningstid 40 år
Vilken blir skillnaden i redovisade avskrivningar?
Ett företag som redovisar enligt K2 gör en avskrivning på 50 000 kronor per år. Ett företag som redovisar enligt K3 gör till en början en avskrivning på 75 000 kronor per år. I detta exempel blir det med andra ord en högre avskrivning i början om företaget redovisar enligt K3. Det finns dock fler aspekter att ta hänsyn till. Se nedan om ett utbytt tak.
Vad händer om ett nytt tak läggs efter 30 år?
Om vi utgår från att det nya taket läggs för att ersätta ett gammalt tak och återställa byggnaden till det skick den hade när den byggdes blir skillnaden mellan att använda komponentredovisning eller inte relativt stor. I detta exempel räknar vi med att det nya taket kostar 2 miljoner kronor.
Om ett företag tillämpar K2 kommer hela utgiften för att lägga det nya taket att redovisas som en kostnad i resultaträkningen det år taket byts. Det blir därmed en kostnad på 2 miljoner kronor i resultaträkningen under ett och samma räkenskapsår.
Om ett företag tillämpar K3 kommer det kvarvarande redovisade värde på taket (den specifika komponenten tak) att utrangeras. Detta ger en kostnad på den del av taket som ännu inte är avskriven, det vill säga 250 000 kronor. Därefter kan företaget aktivera utgiften för det nya taket som en komponent och sedan skriva av på den komponenten. Med en avskrivningstid på 40 år även på det nya taket skulle detta innebära att de 2 miljoner kronor som det nya taket kostar kan fördelas över 40 år. Företaget undviker då en effekt i resultaträkningen på 2 miljoner under ett och samma år.
Vad gäller första gången K3 tillämpas?
Första gången K3 tillämpas finns det vissa specialregler och en av dessa regler träffar komponentredovisning. Det framgår nämligen att det inte är tillåtet med retroaktiv tillämpning av reglerna för komponentindelning av materiella anläggningstillgångar. Det värde som ska fördelas på komponenter är det redovisade värdet per tidpunkten för övergång till K3.
Bra att tänka på vad gäller komponentredovisning
Att redovisa materiella anläggningstillgångar med väsentliga komponenter enligt K3, jämfört med till exempel K2, kan innebära väsentliga skillnader i en materiell anläggningstillgångs redovisade värde. Det kan även innebära skillnader i redovisade avskrivningar och årets resultat. Att använda komponentredovisning ger oftast en mer rättvisande bild av ett företags ställning och resultat. Tänk även på eventuell effekt avseende uppskjuten skatt.
*Det finns ett undantag för de minsta företagen (som då får fortsätta tillämpa K2). Detta gäller företag vars överlåtbara värdepapper inte är upptagna för handel på en reglerad marknad och som inte uppfyller mer än ett av följande tre kriterier för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren; medelantal anställda på mer än 3, balansomslutning på mer än 1,5 miljoner kronor och nettoomsättning på mer än 3 miljoner kronor.
Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig?
Tveka inte att lämna dina kontaktuppgifter – vi hör av oss till dig så snart vi kan.