Måste jag gå på företagseventet? Det här säger arbetsrätten

På många arbetsplatser anordnas olika typer av företagsevent, allt från afterwork och temadagar till personalfester och andra gemensamma aktiviteter. För vissa medarbetare är det ett uppskattat avbrott i vardagen, medan andra helst avstår. Men vad gäller egentligen för dig som anställd när det kommer till företagsevent? Kan arbetsgivaren kräva att du deltar på sociala aktiviteter, eller är det helt frivilligt? I den här artikeln går vår HR-konsult Eva Holmgren igenom vad som gäller.

Frågan om deltagande på sociala aktiviteter är mer nyanserad än vad många tror. Arbetsrätten ger arbetsgivaren långtgående möjligheter att leda och fördela arbetet, samtidigt som det finns gränser för hur långt arbetsledningsrätten sträcker sig när det gäller sociala aktiviteter och privata uttryck. Arbetsledningsrätten och arbetsskyldigheten är båda grundläggande delar i svensk arbetsrätt.

Företagsevent eller arbete – vad är skillnaden?

Den första frågan att ställa är om aktiviteten faktiskt utgör arbete eller om den främst är en social tillställning. En konferens, utbildning, verksamhetsdag eller kickoff med tydligt arbetsinnehåll ligger normalt närmare arbetstagarens arbetsskyldighet. Där kan arbetsgivaren ofta ställa krav på närvaro eftersom aktiviteten har ett direkt samband med verksamheten.

En temafest eller en afterwork har däremot vanligtvis ett annat syfte. Fokus ligger ofta på trivsel, gemenskap och kulturbyggande snarare än på att utföra arbetsuppgifter. Ju mer aktiviteten liknar en personalfest, desto svårare blir det för arbetsgivaren att hävda att deltagandet omfattas av den ordinarie arbetsskyldigheten.

Kan arbetsgivaren kräva att jag deltar?

Det korta svaret är: ibland, men sällan när det gäller rena sociala aktiviteter.
En arbetsgivare har rätt att leda och fördela arbetet inom ramen för anställningen. Arbetsskyldigheten omfattar arbetsuppgifter som utförs för arbetsgivarens räkning och som ligger inom verksamheten och medarbetarens yrkeskvalifikationer. Samtidigt är en personalfest oftast inte en arbetsuppgift i sig. Utgångspunkten är att medarbetaren kan tacka nej om arrangemanget 

• sker utanför ordinarie arbetstid
• har frivilligt deltagande
• är främst är av social karaktär.

Försöker arbetsgivaren däremot skapa ett indirekt tvång genom att signalera att "alla förväntas komma" eller att frånvaro påverkar utvecklingsmöjligheter eller karriär, kan situationen bli mer problematisk.

Får arbetsgivaren kräva att jag klär ut mig?

Här blir svaret ännu tydligare. Att kräva närvaro vid en gemensam aktivitet är en sak. Att kräva att en medarbetare ska klä ut sig eller delta i lekar, tävlingar eller andra personliga uttryck är betydligt svårare att motivera arbetsrättsligt. Människor kan ha många skäl att inte vilja delta:

• Religiösa övertygelser.
• Kulturella skäl.
• Personliga integritetsskäl.
• Neuropsykiatriska funktionsvariationer.
• Social oro eller obehag.

En inkluderande arbetsplats behöver ta hänsyn till att alla inte upplever maskerad, spex eller offentliga framträdanden på samma sätt. Det som upplevs som roligt för vissa kan kännas mycket obekvämt för andra.

Arbetsgivarens perspektiv: Fokus på frivillighet

Ur ett arbetsgivarperspektiv handlar frågan sällan om juridik utan snarare om kultur. Målet med företagsevent är ofta att stärka relationer, skapa engagemang och bygga samhörighet. Den effekten riskerar att gå förlorad om deltagandet upplevs som påtvingat. Arbetsgivare bör därför

• vara tydliga med att deltagandet är frivilligt
• erbjuda alternativ för den som inte vill klä ut sig
• undvika tävlingar eller aktiviteter som kan upplevas som utpekande
• säkerställa att aktiviteterna är inkluderande för olika personligheter och bakgrunder
• inte koppla deltagande till bedömningar av engagemang eller prestation.

Ett frivilligt deltagande leder ofta till ett mer genuint engagemang än ett upplevt tvång.

När kan deltagande vara rimligt att förvänta sig?

Det finns situationer där närvaron kan vara mer naturlig att förvänta sig. Exempelvis om

• aktiviteten sker under ordinarie arbetstid
• verksamhetsinformation presenteras
• workshops eller utbildningsinslag ingår
• eventet har ett tydligt verksamhetsrelaterat syfte.

I sådana fall kan arbetsgivaren ofta ställa högre krav på närvaro, även om själva maskeradinslaget eller temainslaget bör vara frivilligt. Skillnaden ligger alltså ofta mellan att delta på dagen och att delta i den frivilliga aktiviteten.

Företagsevent är också en fråga om arbetsmiljö

Arbetsmiljö handlar inte bara om ergonomi och säkerhet. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är minst lika viktig. Ett lyckat företagsevent ska skapa gemenskap, inte utanförskap. Om medarbetare känner sig pressade att delta i aktiviteter som går emot deras personliga gränser riskerar arbetsgivaren att uppnå motsatt effekt. Därför bör chefer vara uppmärksamma på signaler om obehag och säkerställa att det alltid finns möjlighet att avstå utan negativa konsekvenser.

Den bästa personalaktiviteten är ofta den där medarbetaren själv får välja graden av sitt deltagande.

Frivillighet och inkludering är arbetsgivarens ledord

De flesta anställda är inte skyldiga att delta i en temafest bara för att arbetsgivaren önskar det. Arbetsgivaren har visserligen en långtgående arbetsledningsrätt, men rena sociala aktiviteter ligger ofta utanför den egentliga arbetsskyldigheten. För arbetsgivare är därför den klokaste vägen att fokusera på frivillighet, inkludering och tydlig kommunikation. När medarbetare känner att de får välja själva blir deltagandet oftast både högre och mer uppskattat.